Nu börjar vi rulla hemåt

Våra sista dagar i Italien ägnade vi åt att cykla, träna, bada och bara ha det gott!! På campingen börjar det verkligen fyllas på och nu är det helt fullt och resande köar in till campingarna på mornarna. I mitten av augusti är det Italiens motsvarighet till vår midsommar och alla är lediga och vill till havet där av alla turister!!

Igår kväll drog en storm in och sand och dam virvlade omkring så att sikten försvann. Det var inte lätt att få en bra bild av det men så dammigt och sandigt allt blev!!

Sista kvällen packade vi ihop och satt utanför vagnen i stormen och bara njöt av värmen (och dammet). Innan vi startade i morse blev det lite träning på stranden och Peter fick inviga sin nya och första yogamatta!! sen var det bara att packa ihop det sista och handla lite bröd till resan innan vi började rulla och jag fick hoppa in i möten och jobba mig igenom Italien och Österrike!

Dagen upplevelse var när vi började rulla och bilen framför oss tappade sin husvagn, trodde det inte det hände i verkligheten!

Vi fick en fin resa och landade på en stor men mysig camping strax söder om München, Kaiser Camping. Vi har nu ställt upp oss, titta på stället och fått lite att dricka på deras mysiga Biergarten innan vi lagade middag i vagnen. Det blev verkligen en enkel möblering för kvällen utanför vagnen men det är varmt och skönt ute så vi bara måste få sitta utomhus lite till!!

Måste bara få dela den bild vi skickade till säljaren av husvagnen som de lägger ut som marknadsföring.

Imorgon fortsätter vi var resa hemåt i vår nya makliga takt!

Om Eva

Jag heter Eva och jag har valt att starta den här bloggen för att min anhöriga och mina vänner ska kunna följa mig och min familj på våra resor. Min familj består av mig och min man Peter och våra barn Saga, Nova och Jakop. Familjen har utökats med Sagas man Niklas och son Matteo, Vi älskar att åka omkring på vägarna med vår husvagn och bara vara. På hemsidan lägger jag även upp mina bilder från mina paddlingar runt om på hav och i sjö
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.