Familjen Lidslot

Vaknade till världens oväder, regnet bara öser ner. Fick kliva upp mitt i natten för att stänga alla takluckor. Det både blåser regnar och är allmänt grått men jag ville ändå ta min morgonrunda! Så på med regnkläderna och så gick och köpte, bröd, jordgubbar och lite allt möjligt. Det blåser och vågsurfare var lekte i vattnet, trots regnet! Jag hittade ännu en tunnel genom berget, den här gången från ena sidan byn till den andra. Allt blir så nära när de gör genvägarna på det här sättet!

Det klarnade upp och vi kunde sitta ute en stund och planera dagen. Vi hittade en vingård strax utanför Pisa som kunde ta emot oss på en vinprovning och att vi kunde stå hos dom över natten. På vägen dit åkte vi förbi en fantastisk strand, hur lång som helst och med helt fantastiska vågor! Vi var bara tvungna att stanna och ta en promenad och känna på vattnet. Både Emma och J ”råkade” bada!! Innan vi lämnade havet så åt vi lite lunch och sen blev det dax att leta tömningsplats och färskvatten, det skulle inte finnas på vingården. Efter lite trixande och mycket äckel så fick vi det gjort. Vatten fick vi bära, 80 liter i 10 liters kanna, jag blev lite irriterad innan det var klart!!

När vi till sist kom fram till vingården så låg den högt upp i det här böljande och härliga landskapet, jag misslyckades med att köra upp för den branta grusvägen fick backa x antal hundra meter för att ta fart och sen köra som en biltjuv upp. Men jag lyckades och sen parkerade vi under tallarna.

Gården vi besöker heter Fibbiano, och drivs av Familjen Contoni. Det var ägaren själv visades oss runt på gården och berättade historien om platsen och byggnaderna. Själva vingården startade familjen 1997 och de producerar vin och olivolja. Vi fick en visning av gården, vin tillverkningen och sen en vinprovning av fem olika viner tillsammans med toscanska närproducerade skinkor och ostar. Vår somalier var grym på att förklara och hade världens tålamod med oss.

Vi avslutade kvällen hos Stråhles med mer vin biscotti och musik!

Vaknade upp framför en stor verkstad, vi var inte ensamma på parkeringen (eller skrotupplaget). När jag gick ut för att kolla läget så träffade jag en tyskkvinna och hennes hund som satt i sin van bredvid oss. Hon hade blivit bärgand på lördagen efter att hon tankat, de misstänkte vatten i tanken. Det visade sig att hon tankat på samma ställe som jag men hon kom nästa 2 km innan hennes bil la av. På verkstade berättade de att man ska undvika att tanka längs autstradan och aldrig tanka på en Q8, de har ett rykte av av att ha dålig disel. Det visade sig att vi var 4 bilar på verkstaden med samma problem!

På förmiddagen så gick vi en promenad i den helt fatastika lilla by som verkstaden låg i. Bara ett fåtal meter ifrån oss fanns en gamal stadsmur och ett litet sten samhälle med  med massa smala gångar och gränder. Vi gick igenom alla gränder och torg innan vi tog en runda genom hela byn. På ett ställe hittade vi en vattenautomat som man kunde köpa extra fint vatten, antingen neutralt eller kolsyrat. Kul idé som byborna verkade  mycket stolta över.o

Vid 12 tiden var min bil hel igen och det var bara att betal kalaset, tur att jag har försäkring, och jag hoppas verkligen den kan ge mig lite tillbaka, kalset gick på 940€

Äntligen kunde vi rulla ner mot La Spezia men glädjen var kort, vi hittade verklitgen inte någon bra plats att stå på!

Emma googlade och sökte upp en liten plats som vi trixade oss fram till, det var trångt men häligt när vi kom nästan ända ner på stranden och körde. Vi körde upp från Lerici och hittade en liten parkering högst upp på berget där det fanns en plats ledig. Jag gjorde 5 varv i en rondell sen lämnade ytterligare en bil så att även vi fick en parkeringsplats. Vi tog snabbt fram våra badkläder och gick ner till stranden och badade! Vatten var som hemma en varm sommardag, helt badbart!

Kvällen avslutades tidigt efter en carbonara utanför bilarna. I morgon ska vi äntligen komma till Cinque Terra!

Vaknade upp och tog en morgonrunda i Lerici, fantastisk liten by, när jag gick i hamnen hittade jag en mysig tunnel full med kajaker, jag gick in (trodde det fanns en butik eller liknande lite längre in). Det visade sig att det var en tunnel genom berget som ledde ut på andra sidan till en restaurang och en annan strand och en trappa upp till borgen.

En av anledningarna till morgonpromenaden var att hitta var båten vi skulle ta låg och få ett hum på hur lång tid det skulle ta att gå dit. Det slutade med att jag ändå fick springa sista biten efter att vi ätit frukost för att hinna köpa biljetterna och hinna med båten!

Helt underbart at ta se området från havet! Vi satt längst fram, det blev lite kallt och Trixan älskade inte att åka båten.

Vi fick ändå det perfekta vädret, inte för varmt eller kallt. Vi åkte förbi alla byarna, i vanliga fall kan man inte komma båtvägen till Corniglia (ligger ju högt upp i bergen men vi kunde även inte stanna vid Manarola på grund av rasen. Vi fick ändå se alla byar från båten men vi gick iland först i Monterosso. Där tog vi en promenad och det tog typ 4 minuter innan vi tappade bort Stråhles, jag och J klättrade högst upp i byn som slutade med ett begravnings kapell med magisk utsikt. Fast vi träffades Stråhles igen nere i byn och åt en god pasta lunch innan vi gav oss iväg vandringen till Vernazza. Det är knappt 3,5 km vandring som beräknas ta ca 2 timmar. Efter att påbörjat vandringen kom vi till betalstationen. Jag förstår verkligen att de tar betalt, så grymt svårt de måste vara att underhålla dessa smala stigar som slingrar sig runt berget och den mängd turister som kommer hit! Jag undrar hur många som ramlar ner för berget! Det är verkligen inte den enklaste vandringen! Jag och J hade lite högre fart än familjen Stråhle, trots att J inte tränat så mycket så klarade han turen riktigt bra! Vandringen var helt fantastisk! Det blev en hel del fotograferingar, vi hittade även katter som levde uppe i bergen och jag förstår inte riktigt att vi kom ner till havsnivån igen. Min upplevelse var att det först gick grymt brant uppför sen gick det lite flackare uppför, sen lite plant och nerför var bara en minimal bit av hela vandringen. Men det var riktigt härligt att komma ner till Vernazza, att få köpa lite dricka och glass och sitta i solen och invänta dom andra!

Vi mötte upp Stråhlarna när de kom och tog ännu mer glass och dricka. Emma och J tog en tur till kyrkan och till tornet (som de klättrade upp i, trots alla människor. Måste vara helt galet att vara här på sommaren när det är så mycket folk redan nu!

Vi han med den sista båten hem och bytte båt i Porto Venere, när vi var tillbaka till Lerici stannade vi på en mysig restaurang och åt fantastisk god pizza. J gick hem direkt och jag tog med en pizza till honom när vi ätit klart.

En helt fantastisk dag fast jag inte paddlade!