På morgonrundan gick vi upp till tornet igen, det var helt folktomt, nu förstår jag tjusningen av den här platsen! Innan alla säljare är på plats, inga människor inga restauranger med sina inkastare! Återigen tog vi en cappucino och en cornetto innan vi gick hem till de andra!
Idag ska vi åka vidare och besöka de vattenfall Emma har hittat men innan dess blev det städning, tömning och fyllning och en tur till den fantastiska affären som har allt och lite till, Micasa. Jag köpte ett nytt skyddsglas till telefonen en hylla och lite annat smått och gott.
Vi rullade nog på det absolut sämsta vägarna jag någonsin kört på, och det var motorvägar, att bilen håller är ett under! När vi kom fram var jag lite fundersam över vart vi har hamnat och varför vi är här, Elsas trail, eller Cole di Val dÉlsa. Så fort vi passerat avstängningen (vägen var visst inte öppen, men vi förstår ju inte vad det står på skyltarna så vi hängde på där andra gick) så förstår jag att vi kommit till en fantastisk plats!!! Magiskt, som att kliva in i en regnskog, med det fantastiska grönblå vattnet. Inga stora vattenfall men ändå. Vi gick längs floden fram och tillbaka och innan vi lämnade området passade Emma på att bada. Botten är av lera så antagligen är det det som gör att vattnet blir så grön mjölkigt. Vi såg fiskar, bäver/utter (?) blommor, och en hel del andra turister.
Efter vår runda började vi fundera på vad vi ska göra nu, Emmas flyg går på tisdag från Pisa… Magnus hittade en vingård och jag frågade om det finns flyg från någon annan ort närmare typ Garda. Så efter lite ältande bokade Emma om sitt flyg och vi åker norrut!
Vi glömde bort en liten sak… påven begravdes i Rom och det var grymt många människor där och alla åkte därifrån via Florens, så alla vägar var helt igenkorkade och vi hamnade i kö… tre timmar tog det att köra genom florens! Så mycket trafik, så många galna Italienare som absolut inte har något som helst vett i huvudet och en sån dödslängtan så att man kan bli knäpp! Att vi inte krockade eller körde ner en motorcykel är helt otroligt! Efter en massa timmar inser vi att vi inte kommer att orka köra upp till Comosjön så vi parkerar på en ställplats som Emma hittar strax utan Parma. Kändes lite skumt till att börja med men det verkar vara vid en paddel bana och det stod ytterligare en husbil där, från Frankrike så vi krånglade oss på plats och gick och la oss (fast efter jag gjort lite pasta carbonara till mig och J.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.