Vaknade upp rätt tidigt och smög ut för en morgonpromenad. Vi bor ju så grymt nära tornet här i Pisa men jag vill invänta de andra innan jag går den korta vägen dit. Jag går längs de spikraka gatorna bort från centrum, tar en cappucino och en cornetto på en liten bar, besöker en fantastiskt trädgårdshandel innan jag inser att jag inte har en aning om hur jag ska hitta tillbaka. Efter många om och men och en promenad på 7 km och en tvingats gå genom en super äcklig vägtunnel full med trafik kom jag tillbaka till campingen. Den där vägtunneln visar sig vara den ända vägen in mot centrum, järnvägen ligger i vägen och det finns ingen passage över marken!
Det blir lite mycket innan vi kommer iväg, detta tack vare att Semla spydde i min säng så jag behövde tvätta alla sängkläder och täcket. Till slut gick jag och J först innan vi vände och jag mötte upp Emma och Katarina för tur nummer 2. Min första upplevelse är nog att jag inte älskar Pisa, för mycket av säljare och folk som hoppar på en och vill sälja krimskrams, grymt mycket människor och trångt. Sen är Italienare ganska ruffiga och inte alltid så super trevliga. Men vi har sett på underverket, ätit dyrt och druckit gott, gjort hiv-five med personer som ska ta sina bilder där de håller upp tornet så jag är ändå nöjd. När vi lämnade själva tornet och hittade bakgatorna, botaniska trädgården och Keith Harings sista målning, Tuttomondo så gillade jag stan lite bättre, trots den grymt hemska hamburgaren som jag och Emma råkade beställa. Sen var ju inte shoppinggatorna så dåliga, Katarina hittade nytt garn så jag ska väll inte klaga.
Vi var alla lite trötta på kvällen så vi åt lite innan vi kröp in i våra bilar och tog en tidig kväll.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.