Familjen Lidslot

Idag är alla lite trötta, vi åkte inte iväg förrän strax innan 12, det var kö på bussen, kö på liften, nästan kö i backen!! Men det beror väll på att det är fantastiskt väder och Valluga banan var öppen!!! Som tur var så passar Tobias Jakop så i tog Kabinbanan upp. Vi hade lite tidsbrist för vi hade bestämt oss för att se när Micke flög i väg med drakflygningen som han bokade i gå kväll. Han skulle träffa instruktören kl 14 i Kapell. Men vi köade ändå och tänkte optimistiskt!! Vilken utsikt!! 2660 meter, det gick att åka upp till 2811 meter men då åker man en liten 6 personers kabinbanan utan skidor och det hade vi inte tid med!

Första biten på väg ner åker Peter och Magnus bredvid pisten, båda föll i lössnön Peter så pass att jag en kort sekund började fundera på om jag var tvungen att klättra upp och gräva loss honom!! Tyvärr så hade han inte startat GoPron, så det finns inga bildbevis från de fantastiska fallen. Efter en liten bits åkning kom vi till en liten draglift som de pistade spåret för hand! Det gällde att hålla balansen. Sen blev det offpiståkning utan des like!! Fantastisk utsikt, fantastisk snö, värmande sol, kan det bli bättre?

När vi efter mycket om och men så kom vi ner och fick köra på rejält för att hinna upp till Micke. När vi kom dit fanns det en ledig plats men ingen av oss andra vågade testa. Micke kom iväg ordentligt, det såg underbart ut och jag ångrade att jag inte vågade prova!!

För att fira Mickes flygtur tog vi oss alla tillbaka till Pettnu och efter vi lämnas skidor och hjälmar så travade vi upp till en mysig restaurang och åt riktig god mat, winersnitsel och österrikisk pytt i panna. Efterrätten blev resterna från i går i storkaben till filmvisning av Mickes hopp!

Peter och Jakop åkte inte med uti backarna idag. Christoffer skulle åka bräda så vi åkte till Rendel igen men nu är alla liftar öppna. Jag Emma och Magnus stack upp allra högst upp, blåste och pisten var givetvis inte pistad men vilken skidåkning!!! När jag är så här högt uppe känner jag faktiskt av det, huvudet värker och jag är lite yr och jag orkar ingenting, men det är väll så det ska vara när jag är uppe på 2645 meter!! Jag Emma och Katarina stack även ut själva utanför pisten men det var inte lika brant men gudomlig skidåkning! Jag åkte själv ner från berget och möttes av Peter och Jakop så för oss blev det en sen lunch på Basecamp och en biltur till st Christoph. Där var det mycket snö!!! Bilarna var totalt översnöade och vallarna var riktigt höga men jag har ändå svårt att förstå varför man måste ha snökedjor för att åka dit, vägarna är så ordning gjorda, saltade och plogade så det var inga problem med att ta sig fram.

När vi kom tillbaka till vagnen tog jag mig en runda på längdskidorna innan vi alla träffades i mellankaben för att fira in det nya året. Vi åt lite före förrätt, förrätt en fantastisk middag och dessert så vid 23 tiden var vi alla så trötta att vi knappt orkade med oss själva!!! Men Jag Peter, Katarina och barnen gick en promenad och inväntade tolvslaget och alla fyrverkeriet, en lång väntan men till slut fick vi valuta för allt väntande. Det blev ett nytt år i år också!